Min resa från kust till kust över kontinenten U.S.A. och Hawaii.

Året är 1984 i Mars månad, Jag hade fyllt 40 år när min fru  kom med en överraskning till mig "Jag har köpt en resa till dig". "Du skall åka till. U.S.A. och Hawaii". En födelsedagspresent som hette duga. "Äventyrare som jag är" var detta min dröm. Jag hade pratade mycket om att åka över till U.S.A. För att åka bil från kust till kust, men arbetet med eget åkeri hindrade mig. Men nu när vi hade bra folk anställda, Blev det verklighet, Detta var min första resa som skulle visade sig bli många fler. 9 st 7 st med min Fru. När min fru var med på resorna till U.S.A. Då flög vi mellan städerna. "Inga  äventyr här inte".  

Nog om detta nu åker vi. 

Nu är jag på väg att flyga med SAS planet "Jan Viking" en Boeing 747 Från Arlanda till New York. Som tog nästan 9 tim.

Här vid Immigration Office, fick jag min första kontakt. "Welcome To The U.S.A. Sir". 

Sa hon bakom disken och en stämpel i passet. 

  På Kennedy Airport i New York fick jag bytta till ett annat bolag Northwest , som tog mig till staden Seattle i Staten Washington. Även denna gången en Boeing 747. Som tog 6 tim. och 30 minuter.

Biluthyrning i Seattle.

När jag kom fram till Seattle var jag väldigt trött, jag gick direkt till biluthyrningsfirman Dollar car rental för att hyra en bil. Nu utspelade det sig ett samtal. (jag skriver på svenska) "jag vill hyra en bil men vill lämna den i New York" Hon svarar. "Varför flyger du inte det går ju fortare" "Nej jag vill ju se lite av landet sa jag". Då säger hon. "så du kommer från New York och vill hyra en bil och åka tillbaka till New York" Hon vänder sig om till sin kollega och ruskar på huvudet och säger samma sak till honom. (Stupid Swedish)

Nu var det frågan om vilken bil jag ville ha. Jag sa "den största ni har" "Hon frågar hur många personer är ni" jag svarar "jag är ensam" Åter en konstig min i hennes ansikte! Nu sa hon att vi har ingen stor bil inne just nu så du får vänta tills i morgon så ordnar vi en Lincoln Continental Town Car. Hon visade storleken på en broschyr, och jag sa att "den blir bra". Jag tog en taxi till hotellet där jag kunde lämna min resväska. Nu hade jag tid att besöka The Space Needle som byggdes 1962 och är 184 meter hög med en fantastisk utsikt över Seattle från toppen av Byggnaden.      

Jag han med att köpa en liten Space Needel innan jag tog en taxi till hotellet Holiday in för att sova och komma in i tidsomställningen mellan Sverige och USA. Nästa morgon var det amerikansk frukost med  toast pannkakor och sylt och svagt kaffe. Fram vid middagstiden blev det att ta en taxi till flygplatsen Tacoma och biluthyrningsfirman Dollar car rental. "Och se där står den"

En Lincoln Town Car från 1980.

Exakt en sådan jag ville ha! En Lincoln Continental Town Car från 1980. Att åka med en Volvo eller toyota genom USA kommer inte på frågan. 

Nu var det bara att ta sig ut ur stan och in på den vackra kustvägen 101 som börjar i staden Olympia och går ända ner till Los Angeles. Nu bunkrade jag upp med dricka och lite att tugga på bl.a. frukt. Och min första stad att passera var Astoria, sedan staden Lincoln City.  "lite lustigt jag körde ju en Lincoln" På väg söder ut stannade jag i bland för att beskåda vågorna i Pacific Ocean (stilla Havet) Vid ett tillfälle stannade jag på en parkering på en höjd vid Cresent city. Där står en man med kikare kolla ut på havet. Så jag stannade och undrade vad han kollade på.

Jag gick fram till honom och sa "god morrning sir" Han pekade ut mot havet och där var det fult med sällar som låg på stranden. När vi hade pratat en stund med varandra sa han" Hav ju gett some brekfast jet" "No sa jag", Jag hade ju tidsomställningen kvar i kroppen så man gick upp tidigt. Då sa han "kom an may vaif can make some brekfast" (Frukost) Han tyckte nog att det var lite exotiskt att en från Skandinavien hade stannat här. Nåja en god frukost blev det. Och mycket frågor fick jag, var jag kom ifrån och vart jag skulle. Efter en stund sa jag. "Thank you and Goodbye" färden gick vidare på väg 101 mot San Francisco.   

Vägen 101 följde ju kustlinjen och ibland blev det en paus för att titta på vågorna och utsikten över Stilla havet 

Jag gjorde även många avstickare från vägen. bl.a. in i Redwood Forest. Här fanns bamse träd, en del så höga som 100 meter. För att koma upp på stubben behövde man ett stege.

Här kan man jämföra billen som kommer på vägen och träden.

Nu började jag lämna delstaten Oregon och kom in i Kalifornien. Här var det en kontroll mellan staterna där jag blev stannad av en  kontrollanten som  frågade "om jag hade någon frukt med mig", "Jo det har jag svarade jag" han sa att man inte får ha med frukt in i Kalifornien efter som det var mycket fruktodlingar i Kalifornien och de ville inte ha in sjukdomar från annan frukt i staten Kalifornien. Nåja han tog hand om minna apelsiner och äpplen och jag fick åka vidare.

San Francisco. Here i Come.

På väg in i San Francisco. mycket vägar och avfarter att hålla reda på. 

Ingen GPS på den tiden.

Strax före Golden Gate bron körde jag av motorvägen och letade mig upp på en bra foto plats Battery Spencer (en fantastisk utsikts plats). Här följer några kort jag tog där. Platsen var utmärkt på kartan som en bra foto plats. 

På fotot ser man var jag körde av och även norra påfarten på Golden Gate bron. Med en fantastisk utsikt. 

Från samma ställe fast mot Golden Gatebron "i all sin prakt".

Nu körde jag över Golden Gatebron och in till San Franciscos centrum. Där jag letade efter mitt hotell holiday in mitt i centrum. Gångavstånd till det det mesta.

Vykort.

Här kunde jag parkera i garaget och ta mig fram med kabel spårvagnarna bl,a. Till Fishermans Wharf där man kunde äta färsk krabba eller Hummer och olika fiskrätter. Även gick färjan här ifrån pier 33 över till Alcatraz, vilket var ett måste. (Holiday in är det smala huset, Där de två gula bilarna står (Taxi) var garage infarten.)

På väg ut till The "Rock" Alcatraz.

Nu var jag på väg med färjan från pier 33 och  Fichermans Wharf. Med San Francisco i bakgrunden till Alcatraz som även heter "Island of the Pelicans", Eller kort och enkelt "The Rock" I bakgrunden ser man Oakland Bay Bridge en hängbro på 7,180 meter (den är 4 ggr längre än Golden Gatebron)

Här följer några foton från The Rock "Alcatraz"

Fotot överst. Detta såg fångarna från Alcatraz bara 1500 meter till friheten. Vilket några försökte med men misslyckades. Det var väldigt starka strömmar i San Francisco bukten, Jag skrynklade ihop min biljett och kastade den i vattnet från kajen. "oj vad jag blev förvånad över vilka starka strömmar det var i vattnet" Min bedömning var här kunde man inte simma över till fastlandet" "Inte jag i alla fall" utan det var bara att följa med färjan till fastlandet igen.  

Det fanns faktiskt en bil på Alcatraz, kolla på översta fotot i mitten. Där stor en vit bil som körde upp förnödenheter och utrustning till byggnaderna.  

Här på rastgården fanns avsatser där fångarna kunde sitta och beskåda utsikten. Även kunde fångarna få frisk luft, och promenera en stund. En timme om dan för de som skötte sig, de andra var inlåsta 24 tim om dygnet.

Broadway

Detta är mittgången på huvudbyggnaden där cellerna var mitt emot varandra och som kallades för Broadway.  Efter den berömda gatan i New York. Gatan till vänster om broadway kallades för West street där låg biblioteket och mörker cellerna där fångarna fick sitta när de bestraffades internt. Gatan till höger om mitten kallades för East street. B-Block C-Block och D-Block det fanns 336 celler totalt. Här satt många berömda fångar som. Al Capone "Machin Gun" Kelly och den ökände Birdman of Alcatraz. 

Jag köpte en medaljong som ett minne att man varet där. 

På sena eftermiddagen gick jag till Chinatown som  låg nära Hotellet, där det fanns  många bra restauranger. Nä jag var mätt och belåten knallade jag tillbaka till mitt hotell.  

Innan jag lämnade San Francisco var man ju tvungen att åka den berömda gatan Lombard Stret en smal slingrande gata med mycket blommor (Hortensior) "Här hade det nog varit bra med en mindre bil"

Lombard Stret.

En tur med Cable Car var ju ett måste, här med Alcatraz i bakgrunden.

Lite vägar att välja på!

Nu hade jag set tillräckligt av San Francisco och körde ut på väg nr 17 mot Santa Cruz och sedan väg nr 1 mot Monteray. Väg nr 1 gick precis efter kusten, medan vägen jag hade åkt på tidigare 101 blev motorväg nu, vilket inte var intressant att åka på . Strax söder om  Monteray ligger en stad som heter Carmel där blev skådespelaren Clint Eastwood senare borgmästare. Nu hade jag ca 40 mil till Los Angeles. I San Luis Obispo körde jag upp på väg nr 101 igen mot Santa Barbara nu hade jag bara några mil kvar till Los Angeles i Sankta Monica Stannade jag och kollade på kartan vart jag skulle ta vägen. Det fick bli Beverly Hills och Hollywood.

Här svängde jag av efter lite fel körning. Jag hade kört för långt söderut och fick vända. 

Ett besök på universal Studios, Var ju ett måste.

Här kommer Hajen.

Här kunde man åka med ett tåg runt i anläggningen och beskåda olika platser där filmer har spelats in. Här ser man Hajen ur filmen med samma namn från 1975 som var mycket populär, det gjordes flera filmer om hajen.

Man kunde även mörklägga inspelnings områden på dagtid för att slippa spela in film på natten. Hela området var som en egen stad.

Rekvisita ur stjärnornas krig från 1977

Bron över floden Kwai ur filmen med samma namn. den kunde rasa ihop och resa sig igen, för att kunna ta om olika avsnitt. 

Havet öppna dig! Ur filmen Ben Hur från 1959. Inget var omöjligt här. 

Efter en intressant rundtur fick man en bra insikt i hur man gör film. Nu Skulle jag träffa en kompis som bodde i Los Angeles. Jag skulle ju bo några nätter hos honom. Han gajdade mig runt i Los Angeles med bl.a till Beverley Hill där filmstjärnornas Bodde, och Hollywood Boulevard.

Även lite stjärnglans på Hollywood Boulevard var ju ett måste. 

Chinese Theatres på Hollywood Bulevard

Här fanns fot avtryck av många filmstjärnor, här ovan ett av John Wayne från 1950. Lägg märke till vilka små fötter han hade som var 2 meter lång.

Här ser ni överst Sophia Loren  med sina avtryck av händer och skor  från 1962. Nedanför har vi Marilyn Monroes Händer och sko avtryck från 1953.

Ett besök på Disneyland i Anaheim var ju ett måste.

Här stor jag vid ingången till Disneyland. Där det fanns mycket att se på. Åkattraktionerna var nog inte min still utan mer för familjer med barn. Men ett besök var det värt. 

Men var ställde jag bilen? 

Efter att hittat bilen gick färden mot Long Beach och till Howard Huges Spruce Goose ett flygplan som bara flög en gång och ställdes sedan undan i denna byggnaden. Vid fint väder kunde man rulla ut planet som var byggt helt i trä. Här fanns även lyxkryssaren Queen Mary som nu var ett hotell.  

På sena eftermiddagen gjorde jag ett besök på den berömda Venice Beach. Här gällde rullskridskor. "om jag åkte" Nej jag ville ju fortsätta min resa utan brutna ben.

Jag kunde ställa min bil hos kompisen som jag besökte här i L.A. För att flyga över till Hawaii. Ett sista foto över Los Angeles innan jag flög över Stilla Havet och till Honolulu.  

"Hejdå Los Angeles" "kommer tillbaka om 5 dagar". Nu hade jag 6 timmars flyg framför mig. Tidsomställningen var ju jobbig "men man var ju ung" och nyfiken på Hawaii"

Aloha Hawaii

Honolulo från ovan.

Waikiki Beach från ovan

Här är planet på väg att landa på flygplatsen i Honolulu

Vädret verkar ju vara perfekt, efter en bra landning utan någon turbulens. Vid landningen gick jag ut ur flygplanet och ner för trappan. Här väntade en överraskning en krans med orkidéer lades om min hals. Alla som gick av planet fick dessa kransar. Ja vad säger man ett bättra mottagande och välkomnande kommer väl aldrig att ske igen? Nu tog jag en taxi med kransen av orkidéerna runt halsen till mitt hotell. Hilton Waikiki Beach i centrala Honolulu Jag hade nu en tidsomställning igen. Nu var det bara att komma in i den tid som var här. På kvällen gick jag till ett köpcentra där jag åt en typisk Hawaiis middag jo med mycket frukter bl.a Ananas som odlades på ön Maui.

Ögruppen bestod av 6 öar några mindre och 4 större öar. Jag gjorde ett besök på 4 av dessa öar Hawaii. Maui. Oahu. Kauai. På Oahu låg Honolulu.

Hotellet jag både på Hette Hilton Waikiki Beach.

Detta var utsikten från min balkong. Med gångavstånd till stranden dit jag gick och solade och tog ett dop i stilla havet, det spetsiga huset i mitten var en kyrka som hette St. Austine by the se.

När jag kom ut på balkongen på morgonen blev jag mottagen av 7 vitta duvor. 

Nu bar det iväg att äta frukost. Även här med svagt kaffe och pannkakor, som tur var det mycket frukter i frukostbyffén. (Det odlades mycket frukt här på grund av det perfekta klimatet) Nu gick jag till lobbyn och de ringde efter en taxi. 

På väg till Perl Harbor

Jag blev lite förvånad att det satt en kvinna i passagerarsätet. Jag hoppade in i baksätet och taxichauffören sa att det var hans fru som var med. Noja bara jag kommer till Flottbasen Perl Harbor. "Vilket jag gjorde", Här fick man först gå in i en biograf där man fick se en dokumentär film över anfallet från den 7/12-1941. Lite konstigt var det att sitta där bland Amerikaner och Japaner. Amerikanarna satt lite för sig själva och Japanerna också. "Mitt emellan satt jag" Skämt o sido. Nu började filmen som visade anfallet på Perl Harbor. "mycket gripande bilder får jag lov att säga" Efter filmen fick man gå ner till hamnen där man kunde beskåda U båtar och andra krigsfartyg. Sedan fick man gå ombord på båtar som tog os ut till. USS Arizona Memorial även här på båten till minnesplatsen satt Japanerna på en sida och Amerikanarna på andra. Och jag mitt i mellan. Skratt! "Har ni set filmen Perl Harbor" "Gör det då förstår ni" vad som hände. Den 7/12-1941.  

Här var man mitt i Perl Harbor hamn där en minnesbyggnad har byggts över slagskeppet USS Arizona. Denna byggnaden har tillkommit med gåvor av berömda Amerikaner Bl.a. Elvis Presley (med flera) har donerat pengar till uppförandet av byggnaden.

Nu kunde man se tornet där kanonerna hade suttit på slagskeppet USS Arizona och även andra delar stack upp ur vattnet.  Det kom fortfarande upp oljedroppar ur fartyget. Här är även en viloplatsen för 1,102 marinsoldater som var ombord på fartyget. Många överlevande från angreppet 1941 som har dött senare sprider sin aska här i vattnet hos kamraterna som ligger här.

På en stor tavla ser man alla namnen på de som omkommit. Även stod många och tittade ner över det som var kvar av USS Arizona. 

En upplevelse man inte glömmer i första taget! 

Nu hade jag varit där hela dagen så nu var dags att ta "God Bay" från Perl Harbor. Jag hade ju mer att se på nu när jag hade rest så långt.

 Jag tog en taxi till hotellet igen och satt i den finna lobbyn och memorerade min upplevelse den dagen. På kvällen gick jag ut till centrum (inte långt från Hotellet) Där fanns det många finna Hawaiianska restauranger där man kunde äta gott och kolla på hula hula dans av flickor med bast kjolar och mycket blommor på sig även jag fick en orkidé krans om nacken. Fram på småtimmarna gick jag tillbaka till hotellet. Jag hade ju beställt en hyrbil till nästa dag. Ingen Lincoln men en toyota passade bra på de smala vägarna runt ön Oahu.

Nu bar det i väg med bil till surf paradiset. Här var vindarna så starka så till och med bilden blev suddig. Jag fick uppsöka lä för att kunna fotografera.

Ett paradis för surfare. 

Detta var inte för veklingar att ge sig ut i dessa vatten med så höga vågor, Här fanns även hajar som lurade i vattnet. Efter att jag nästan åkt runt ön åkte jag åter till Honolulu och hotellet och gick ner till stranden för att svalka mig i Stilla havet. Nästa dag kommer att bli intressant.

I dag hade jag bokat en rundtur med ett mindre plan till alla de 4 större öarna 

Vi var 4 personer plus piloten som fick plats i planet som tog oss runt till de andra öarna. (inklusive mat och dryck). Vi landade på många finna platser bl,a vid en av Hawaiis finaste golfbana där vi åt lunch. Golfbanor fanns det gott om för de som var intresserade av det.

Honolulu från ovan.

Efter att landat på en av öarna stod det en båtfärd på programmet.

Nu åkte jag båt upp för floden Wailua River där vi passerade 7 tempel och många vattenfall och grottor även fantastiska fåglar som hade olika läten man inte hade hört förut. Även var det underhållning med Hawaii musik på väg upp för floden.

Fern Grotto

Efter att åkt båt uppför floden kom vi till en grotta som var populär för många som ville gifta sig. Här hade många bröllop got av stapeln i grottan. Jag är ju ingen grottmänniska men intressant var det.

Nu flög vi över Ananas ön Lanai där Dole hade sina stora odlingar av ananas.

Vulkanen Kilauea

Även en sväng över den mäst aktiva vulkanen i världen Kilauea. Där man såg magman rinna ut i havet. 

Här kom den heta magma i kontakt med vattnet som i sin tur kokade av den heta magman och ånga bildades.

Lite foton av öarnas natur som vi flög över.

Dags att landa efter en intressant och givande dag.

Dags att vända hemåt här landar vi på flygplatsen i Honolulu igen. kvinnan som satt till höger var från Sacramento som är residens stad  i Kalifornien. Vi bytte plats vid varje landning så alla fick sitta fram eller på vänster eller höger sidan.

I Honolulu fanns det många guldsmeds affärer som gjorde diverse smycken bland annat detta häng smycket som jag köpte i 14 karat guld (Har det kvar än i dag). Efter som man är Mercedes Benz Fantast "vad annars" Jag fixade även en nummerskylt till billen från Hawaii innan jag åkte där ifrån.

Aloha Hawaii

Nu Blev det Aloha Hawaii. Och jag flög tillbaka till Los Angeles där min Lincoln väntade för vidare färd mot San Diego. Endast ca 2,5 timmars bilfärd.

San Diego.

Jag körde nu motorvägen Nr 5 som tog mig till avfarten mot Sea World i San Diego. En vatten park med div sjö djur bl.a Späckhuggare. En fantastisk uppvisning på den tiden, i dag kan man diskutera om man ska ha djur i fångenskap "Allra helst inte så stora djur" Men häftigt var det.    

Nu hade jag set tillräckligt av Sea World och körde till mitt hotell Holiday in. Nära centrum och hamnen där jag inkvarterades i ett rum med utsikt över Stilla havet. 

En fantastik utsikt. Nu hade jag tid att bekanta mig med San Diego en taxi till daun toun (Centrum) var ju ett måste. San Diego var ju en av USA,s Större marinbaser och även närhet till Mexiko. Detta betyder att det var mycket kriminalitet i olika stadsdelar. Jag blev informerad i lobbyn på hotellet att inte röra mig i visa stadsdelar.    

Vykort.

Nu hade jag set tillräckligt av staden San Diego, och tänkte att jag går hem till hotellet vilket jag gjorde. När jag kom till ett brunt höghus, stod där många polisbilar och nyfiken som jag är, frågade jag en polis om det var polisstation där. "Nej det var San Diegos fängelse! Jag knallade vidare och blev snart varse om var jag hade hamnat. "Jo i ett distrikt med knark handel" När jag passerade en äldre bil med två killar i som satt och grejade med något och de kastade en blick på mig ökade jag takten rejält för att komma där ifrån. Nu hade jag tagit mig till mitt hotell igen och pratade med hon som stod i receptionen. Att jag hade för avsikt att åka till Mexiko. Då sa hon att det var bättre att ta bussen efter som den har företräde vid gränsen i höger filen. Att åka bil in i Mexiko var inte att rekommendera sa hon. "Hon fick rätt"

Efter en sedvanlig frukost med pannkakor och svagt kaffe tog jag en taxi till busstationen och löste en tur o retur till Tijuana. Det var ju inte min avsikt att stanna länge i Mexiko utan bara att kolla lite i gränsstaden Tijuana.

När jag hade knallat runt några timmar förstod jag att här skall man inte vistas för länge och överhuvudtaget inte med en bil. På fotot överst ser man en åsna och vagn med försäljning av sombreros. Inte bara sombreros erbjöds här, man kunde köpa allt även droger om man så ville. Även ville jag inte vifta för mycket med kameran som turist. 

Noja en stämpel i passet ville man ju ha som ett minne att man varit där. 

Nu hade jag tagit mig till busstationen igen och färden tillbaka till San Diego och mitt hotell. Tänk vad rätt hon i receptionen fick att inte ta bilen till México (Tack för det) 

På kvällen blev det " Barbecue" vid polen T Born stek och några öl som serverades i frysta glas och en tillbringare med öl. Här hemma ställer vi ölen i kylen så den blir kall. Där vände man på det i stället. Nåja med en T Born stek i magen och några öl, bar det iväg på vingliga ben till hissen och upp till mitt rum för en god natt sömn. Men innan jag somnade kastade jag en sista blick ut över San Diego med Coronado-Bron i bakgrunden. "På morgonen tog jag dessa foton över bukten i San Diego" 

Två sista foton över San Diego innan avfärd till San Bernardino och Las Vegas.

Nu hade jag kommit i mitt rätta element igen bakom ratten i min Lincoln Town car. 

Har man åkt i en Lincoln och gungat fram på de Amerikanska Interstate Highwaiys. "Fanns det mer att önska" "Nej" inte i bilväg. Jag njöt i fulla drag på väg till Las Vegas. Jag tog Interstate 15 som går till Salt Lake City.

On The Road Again.

Hit till Nevada och Arizona hade jag velat flytta. Men jag får inte med min fru som har varit delaktig i min framgång inom minna 8 företag. Våra barn och barnbarn håller henne kvar i Sverige.   

På väg in i Las Vegas 1984 Vilken upplevelse jag fick.

 Las Vegas, Inte lätt att köra och fotografera samtidigt.

Las Vegas Hilton på Kvällen. (vykort) 

 Hotell Las Vegas Hilton. Där jag bodde. 

 Hotellet låg inte på The Strip utan en bit ifrån, detta var ett medvetet val efter som jag hade bil och det var inte lät att parkera i centrum, det var bättre att ta en taxi in till centrum.

Utsikten över Casinot och pol området från fönstret i mitt rum,

På dagen var Las Vegas inte i sitt rätta element men på kvällen när lamporna tändes var det fantastiskt. 

(3 Vykort)

Det berömda Casinot Golden Nugget. Med hel täcknings mattor på trottoaren. Här uppträdde countrysångerskan Emmylou Harris. Klart att man skulle prova på att spela i Casinot, Jag lade inte stora summor på spel några Dollar bara. Jag frågade damen som växlade pengar om det fanns några gamla Dollar mynt kvar som kallades för The Eagle (örnen) Hon blev också fascinerad av att jag var från Skandinavien. Medan vi småpratade lite. Så kunde jag växlade till mig 4 gamla Dollar av henne, dessa mynt hade ju gått ut. 

Vykort

Dessa 4 kort var vykort jag köpte. Man fick inte fotografera i casinon så jag lämnade kvar kameran på hotellet. Det fanns heller inga klockor på casinon för att inte veta vilken tid det var på dygnet utan allt gick ut på att spela så länge som möjligt och förlora pengar. 

Las Vegas besöktes fler gånger senare men då var min fru med och vi flög runt i USA till många olika städer. bl.a. Bode vi i Flamingo Hilton och även i Frontier när vi var i Las Vegas.

Nu lämnade jag Las Vegas även med mina Dollar kvar i plånboken. Någon "gambler" var jag inte. Jag körde söderut mot Bolder City där jag körde in på väg 93 som gick över floden Colorado River och Hoover Dam och nu hade jag kommit in i Arizona. Men först ett besök på Hoover Dam.

Vykort

Här siter jag på muren vid Hoover Dam och tar en paus. innan det bar iväg till Kingman och Route 66. Sedan till Seligman och Villiams. Där jag slog läger över natten. Där såg jag även något som jag inte hade set i Sverige, en Drive in restaurang. Året är ju 1984. Max hade öppnat en i Gällivare 1980.

Nu åkte jag tillbaka ut på Interstate 15 och  var på väg in i mormonernas område. Jag hade ingen tanke på att konvertera till deras tro. Så jag körde av strax nor om St:George och in på en liten väg nr 9 och sedan 389 som gick rakt genom Kaibab indian reservatet. Min avsikt var att se lite av Indianernas reservat. Även att åka så långt ner i Grand Canyon som det var möjligt. I Fredona körde jag in på väg 89 Där man såg vyer från gamla vilda västern filmer.

Här var det ödsligt på väg genom öknen. Men med en vis charm, Bergs formationerna hade man sett på gamla västern filmer.

The Rock Hause. Sten Huset var ju något man inte villa missa på väg ner i Grand Canyon,

 Nu hade jag kommit så långt ner i Mable Canyon som man kunde komma. Där fanns en av de två broarna som gick över Colorado Floden till andra sidan. Mable Canyon låg några mil norr om Grand Canyon, Jag kom in i Painterd Desert (Öken) och vidare in i Navajo Indian Reservatet. Här stannade jag och bunkrade upp med vatten för vidare färd mot Cameron. Där jag vek av på väg 64 till Grand Canyon.

Grand Canyon var ju ett måste då jag var så nära. Jag tog väg 64 mot Grand Canyon. Nu kom jag fram till Grand Canyons flygplats här svängde jag in för att ta en tur med en helikopter över Grand Canyon. Vi var 5 personer i den och ingen ville sitta i fram. Vilket var tur för mig jag hade inga problem att sitta där. (Höjdrädd Nej)

En oförglömlig flygning man fick ju se det mesta av Grand Canyon och Colorado River. med helikopter turen.

Här följer några foton från helikopter turen över Grand Canyon

Jag blev tillsagd att inte röra pedalerna.

Här är den berömda klippan Snoopy Rock.

När vi hade landat tog jag mitt Dollargrin (Lincoln) och åkte längs med Grand Canyon till Desert View. Där jag träffade två Cawboys till, "Inga riktiga" men med cawboys hattar, Som vi hade köpt i en affär vid Grand Canyon. De var från Stockholm, Jag till vänster på fotot.

Har Cowboyhatten och Bolo slipsen kvar från 1984. Bolo slipsen köpte jag i 

Navajo Indianreservatet

De hade åkt buss från Flagstaff upp till Grand Canyon. Nu frågade de om fick åka med mig ner till Flagstaff dit jag var på väg. De ville väl åka i en LIncon istället för bussen. Inga problem kul med lite sällskap.

På vägen ner blev jag fotograferad i min Lincoln bakom ratten. Han var nog inte van vid kameran därför blev fotot lite mörkt.

Vi tog väg nr 64 till Cameron, Där stannade vi på en parkering för att ta ett foto på mig och en större kaktus. Här var det varmt som bara den. Det var ju öken.

Efter att fotat mig och kaktusen fortsatte vi resan på väg 89 mot Flagstaff ett litet stop till för att ta ett foto. Typiskt natur i Arizona. Häftiga formationer i bergen.

Nu kom vi till hotellet i Flagstaff där jag frågade om det fanns något rum ledigt till mig också! "och det fanns det". efter att checkat in blev det grillning på kvällen och några öl med Stockholmarna. Vi pratade lite vad vi sysslade med och han i blå jacka var kok på stadshuset i Stockholm. Det blev en sen kväll men med trevligt sällskap går ju tiden fort. Dagen efter stannade jag en dag till för att njuta av det finna vädret och polen. Medan de fortsatte till Los Angeles. och Jag körde in i Flagstaff och kollade på bilförsäljnings ställen. Jag träffade en trevlig bilförsäljare som hade sina röter från Sverige, jag frågade om jag kunde få en nummerskylt. "inga problem" han kom med en gammal från 1973. "Kul att ha som minne" 

Att få lite sol och D vitaminer på huden skadade inte. Även ett dopp i bubbelpoolen för att svalka sig i värmen även detta var nytt för mig.

Jag i mitten med halskedjan jag fick av min fru på födelsedagen en månad innan. 

Nu hade jag vilat upp mig och var sugen på att ge mig ut på vägarna igen. med min Lincoln, 

På med cowboy hatten och så bar det iväg på Route 66 och Interstate 40 igen.

 Jag körde ut på Interstate 40 och Route 66 igen Fram till Holbrook.  

Där körde jag in på väg 180 till Petrified Forest där låg det förstenade träd på marken. "Inte min still" så jag körde vidare till Gallup och stannade vid ett Truck Stopp där man kunde tanka 18 lastbilar samtidigt. Häftigt. Här fanns allt affär, tvättstuga, frisör, tillbehör för lastbilar, däck verkstad, lastbils tvätt, m.m. 

Giant Travel Center. i Gallup New Mexico.

Detta var mer min still Truck Stopp i Gallup.

Jag körde in på avdelningen för lastbilar men där fick jag inte vara länge för det kom en vakt i en bil med påslagna sirener Och sa "att här på detta området är det bara tillåtet för lastbilar" Jag körde över på andra sidan för personbilar och parkerade. Nu kunde jag gå över till lastbilarna och pratade med en del chaufförer. Jag träffade två som nog var lika intresserade av mig som jag var av dem och deras Lastbilar. Efter de hade tankat och kört genom Truck Wash Anläggningen. Sa de att "du kan följa med in och ta en hamburgare" Ja det tackade jag för, Nu satt vi och pratade om deras liv på vägarna, och jag om mitt i Europa. Jag sa att jag kör Volvo. "Ok sa den ena" "Its a vommen raider" (Som att rida en kvinna) De kallades så i USA på den tiden 1984, De var inte vana vid den finna komforten som Volvo hade "utan mer som att rida en häst" De var ju vägens Cowboys. Medan vi i Europa var vägens ridare. 

Han till vänster körde en Freightliner.  

Än en gång "tack för en trevlig dag och kväll" Ja när man har trevligt sällskap och ett gemensamt intresse och samtalsämne går tiden fort.  

Häftiga Trucks 

Efter som jag och min fru drev åkeri i Skövde (Flyttfirma) var ju detta ett eldorado för mig som var lastbilsintreserad.

Nu tog jag mig till Albuquerque där jag övernattade. Men fortfarande kvar i New Mexico, Här mötes två motorvägar Interstate 25 som kom från El Paso och gick förbi Los Alamos, och Santa Fe. Det var lät att hitta här i USA,  efter som alla vägar med med jämna nr gick vågrät medan de som gick lodrät hade ojämna nr. "Mycket smart"

Tre trailrar efter varandra gick bra i visa stater.

Truck Stop Roadrunner. Denna Tuppgöken har ett karakteristiskt lätte som låter "beep beep" när den springer.  

Här träffade jag en kille från Milwaukee som ligger i Wisconsin och gränsar till Canada, han körde flyttningar i hela USA som jag gjorde i Europa. Vi hade brevledes kontakt en tid efter mitt besök i Texas. Men med tiden Ran det ut i sanden.

Översta fotot. Han körde också flyttningar, understa fotot Han körde Potatis.

Jag skulle kunna lägga in många foton med Lastbilar men då blir det en tråkig läsning för många. Utan nu åker vi vidare. Strax före Amarilo på ett gärde låg Cadillac Farm (Ranch) med sina 10 halvt nergrävda Cadillac. Jag stannade inte efter som det hade börjat att regna med  kraftiga vindar det var oväder på gång. 

Cadillac Farm Amarilo

Jag körde vidare till Oklahoma City, där jag besökte ett Wilda västern museum och ett med John Wayne museum. John Wayne var ju en skådespelare i många vilda västernfilmer. Här i Oklahoma delade sig vägen Raute 66 svängde av mot Tulsa och Chicago där den började en gång i tiden och sluttade i Los Angeles. Jag fortsatte på Interstate 40 mot. Del Staten Arkansas och Little Rock där jag Stannade över natt på ett motell där jag träffade en trevlig kille som körde frukt från Kalifornien (Från kust till Kust)  Här nedan stor jag vid hans Lastbil.

En Freightliner med kylaggregat på trailern en fin bil. Här stor jag Dieter Dunedal och trivs.

Vi hade mycket att prata om. Och han var även stolt över sin Lastbil och visade allt som gick att visa. "fick även provsitta" Nu hade jag närmat mig ett av mina huvudmål i delstaten Tenneessee och Memphis. Där jag övernattade på ett hotell söder om stan där jag hade nära till  Elvis Preslys Graceland. Nästa dags morgon var det så dags att åka till Graceland. Nu körde jag på väg 51 mot Memphis centrum. 

Här vid avfarten 49 skulle jag svänga av mot Elvis Presley Bulevard.

Nu hade jag kommit till Elvis Presleys Graceland. Här stannade jag nästan hela dagen. Det fanns ju mycket att se på att missa något kom inte på frågan. 

På väg upp till Graceland och Elvis Presleys bostad.

Framme vid Entrén. 

Lite information om Elvis Aron Presley. Lägg märke till alla hälsningarna på muren från fans.

En översikts bild över Graceland.

Elvis Presleys grav. Lägg märke till skylten TCB. Detta var Elvis slogan. Taking Care of Bissiness. 

Det är så man minns honom. Första gången jag hörde Elvis var 1958 med Jailhouse Rock. Det kom även en film med samma namn Jailhouse Rock. 

För er som vill läsa mer om Elvis Presley kan kolla på min hemsida. www.dunedal-50yearsontheroad.com  

or search "dieter dunedal" on Google.

__________________________________________________________

Nu var det dags att lämna Memphis och Elvis Graceland. Och ut på Interstate 40 igen mot Jackson och Nashville. Där jag övernattade. Nashville var ju Country och Västern Mecka. Eller vad sägs om låten. Rose Garden med Lyn Anderson som hade Svenska rötter att brås på. Eller. Dolly Parton. Jim Rieeves. Johnny Cash. Med många flera berömda artister som hade spelat här på. THE GRAND OLE OPRY.

Även Elvis spelade in över 100 sånger här bl.a en hitt "Are You Lonesome Tonight"

Här i Nasheville. Country Music hall of fame and museum, stor Elvis Presleys Golden Cadillac.

Även i Tyskland var Elvis stor

Jag på samma plats 2024 där Elvis stod en gång i tiden.

Fotot taget i Bad Nauheim 2024

 I Bad Nauheim gjorde Elvis sin Militärtjänst från Oktober 1958 till Mars 1960. Jag och Elvis statyn på USA bron i Bad Nauheim i Tyskland. 2024. Deta var sista fotot på Elvis innan avresan till U.S.A.

Nu kör vi vidare.

Nu hade jag fåt för mig att åka söder ut mot Florida. Så jag vek av och ut på Interstate 24. Jag kom till Chattanooga där jag övernattade. Nästa dag var jag i stan och kollade på tåget och en gruva som användes som lasarett under Inbördeskriget. För att temperaturen var konstant 22 grader där nere. Nu kollade jag på kartan och att börja förstå att Amerika var stort. Att köra ner till Florida var nog ingen bra ide. Men man var i sitt esse och ville mer. Så jag bestämde mig för att köra norr ut i stället. På Interstate 75 mot Cleveland där jag tog väg 411 genom Great Smoky  Mountains. 

Smoky Montains. 

Här fanns mycket gruvindustri Dolly Parton hade vuxit upp här.

Här hade Dolly Parton en nöjespark i Pigeon Forge strax söder om Knoxville. Inget för mig karuseller har vi hemma. Jag körde ut på Interstate 40 igen och mot Winston Salem och ända utt till kustvägen nr 13 och Norfolk i Virginia. Där det var Bro och tunnel under Atlanten på andra sidan hade jag kommit upp på en halv ö en smal remsa med vatten på båda sidorna ända upp till Pocomoke City som låg i Maryland. Nu tog jag väg 13 och 50 till huvudstaden Washington DC. Väl framme var ju vita huset ett måste.

Här stor jag utanför Vita Huset.

Här i Washington DC fanns det mycket att se på. Året är ju 1984 och att ta sig fram med bil var inga problem. Jag parkerade på  Pennsylvania Avenue med gång avstånd till vita huset. Här träffade jag en Japan som tog kort på mig och jag på honom och hans fru. Efter att beskådat vita huset körde jag till Virginia Aveny där jag hade det mesta inom gång avstånd. Här följer några kort på en del av sevärdheterna jag besökte.    

Lincoln Memorial

Abraham Lincoln.

Strax till höger om Abraham Lincoln Memorial låg Vietnam Veterans Memorial med 58 000 namn på de som stupade i kriget mellan 1956 till 1975 det var säkert fler som aldrig kunde identifieras och klassades som saknad.

Mitt emot Abraham lincoln var Obelisken.  

Nu fick jag ta min Lincoln och åka till slutet av Pennsylvania Avenue. Där kunde man parkera framför byggnaden Kapitolium 1984. I dag helt uteslutet att komma så nära med bil.  

Här parkerade jag och gick uppför trappan och in i Kapitolium. 

Watergate. 

På vägen till Arlingtons kyrkogård, Passerade jag Watergate där jag gjorde ett snabbt stop för att ta ett foto. I dag har väl Watergate Affären fallit i glömska. Men det blev även ett fall för U.S.A.s sittande President Rickard Nixon också. Där han var involverad i ett inbrott den 17 Juni 1970 på Demokraternas kontor. Därför detta fotot.

Nu körde jag över floden Potomac som delar Washington DC, till Arlington National Cemetery som ligger i delstaten Virginia.

Här på Arlingtons kyrkogård ligger många berömda personer bl.a Presidenten John Fitzgerald Kennedy som blev skjuten i sin bil i Dallas 1963. Här ovan ser ni hans grav. 

På fotot längst upp till vänster ser man kristall lampor hängandes  i taket i kongresshallen i Waschington, de är från Kosta Glasbruk i Sverige. Till höger Charles Lindbergs Spirit off ST: Louis. Rymdfarkosten. Och en av de största smaragderna i värden fanns i Museum off Natural.

I Washington DC. Fanns mycket ett se på många fantastiska museum men att återge allt här. Nej det blir för tjatigt och för långt att läsa.  

  New York Hier ai came

Nu bar det iväg mot New York. Staden som aldrig sover. Jag tog interstate 95 mot Baltimore och Philadelphia och Trenton. 

Till Trenton skulle jag komma tillbaka till redan 4 år senare för att köpa en Cadillac limousin. Som jag startade företaget Limousin Service med i Skövde. 

Här stod min Cadillac. 

Fotot tager i Skultorp (Skövde) Om detta finns en berättelse att läsa på min hemsida.  

När jag kom närmare New York tog jag av mot John F Kennedy Airport för att lämna tillbaka bilen. Jag ville inte krångla mig in i stan med bil utan tog in på Holiday in vid flygplatsen. Nu får det bli de gula Taxi bilarna i stället.  

Nu var jag i "The Big Apple" New York. Staden som aldrig sover.

Mitt första besök var FN byggnaden. 

Ett intressant besök efter som FN byggnaden har svensk anknytning med Dag Hammarskiöld. Här Köpte jag ett halsband i brons, mest för att ha ett minne att man varit där. 

Nästa sevärdhet var ju ett måste Frihetsgudinnan, på Liberty Island i Hudsonfloden.  

Fundamentet på frihetsgudinnan var under renovering 1984. Det blev flera besök till här när min fru var med 1989.

Ett foto med Svensk anknytning  från Frihetsgudinnan. Ellis Island Immigration. Hit kom många svenskar som emigrerat från Sverige och hamnade här för att kontrolleras på sjukdomar och den allmänna hälsan innan de kom in i landet för vidare färd inåt landet.

Översta fotot tog jag på båten ut till Frihetsgudinnan. Och denna vy över New York  känner väl alla igen? Den finns inte längre den försvann i en terrorattack den 11/9- 2001. Det understa tog jag genom fönstret när jag var längst upp i huvudet på Frihetsgudinnan.

Här stor jag på Word Trade Center 4 år senare 1989 när jag och min fru gjorde en rundresa i U.S.A. 

Ett besök i Chinatown hör ju till, om man vill äta gåt.

Vykort

Ett besök uppe på Empire State Bildning var ju ett måste. Inte lätt att fota en så hög byggnad och få med hela.

Rockefeller Center där den stora julgranen stor varje år med en skridskobana nedanför. Här på 98 våningen finns en restaurang där jag och min fru satt och åt en kväll med en fantastik utsikt. 1989.

Opera huset Metropolitan i New York. Där många Svenska operasångare har uppträtt.

5 te Avenyn i centrala New York Paradgatan.  Här fick jag med ett foto som säger allt om livet i N.Y. Taxi bilarna. Hästdroskorna. Korvförsäljarna med sina vagnar. Bussarna. Mycket folk.

Även ett besök i Trump Tower, Med en fantastik entré i röd marmor med ett vatten fall i flera våningar.

 Allt var inte guld och gröna skogar. Utan en hel del misär fanns det också. Här på fotot tre uteliggare.

Nu har ni varit med mig på min första resa från kust till kust i U.S.A. och Hawaii. Totalt blev det 19 Stater. Detta blev inte min sista resa utan det blev 9 st till, en resa jag också gjorde själv var Florida runt med bil. De andra 7 resorna var min fru med, men de gjordes med flyg till olika städer runt i U.S.A. Även en kryssning till Bahamas.  

Nu bar det iväg från John F Kennedy Airport till Stockholm ett par foton över Manhattan och Hudson floden får avsluta min resa.

Det var här på John F Kennedy Airport. Jag bestämde mig för att flyga med Concord någon gång. När jag skulle flyga hem från NY utspelade det sig. Detta. Jag hade gott om tid på mig innan mitt flyg skulle gå, så när jag stod vid kafeterian på flygplatsen och hade en bricka med en kopp kaffe och en talrik med en smörgås på. När jag kom fram till kassan började allt att vibrera och porslinet skakade. Så jag frågade kassörskan. "Vad är det som händer är det jordbävning" "No" sa hon. "It` s The Concode tacking off" Vilket ljud det var öronbedövande men häftigt. Detta ville jag uppleva någon gång. Och Dagen kom när jag flög med Concorden 13/9 1997.

Text och Foto. Dieter Dunedal.

Nästa resa får ni hänga med Florida runt och till Key West och Bahamas.

Min fru vill inte vara med på bild. och det respekteras.

I Fort Lauderdale Florida på väg runt i Florida.

Foto. På kryssning 1998 Med Sovereign of the seas

Här vid kaj i Nassau Bahamas min fru Ing-Britt och vår dotter Cecilia som arbetade som sjuksköterska på kryssningsfartyget i bakgrunden. 

Läs mer på min hemsida. www.dunedal-50yersontheroad.com

Din Titel

Här börjar din text. Du kan klicka här och börja skriva. Dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit sed quia consequuntur magni dolores eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt neque porro quisquam est.

Eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt neque porro quisquam est qui dolorem ipsum quia dolor sit amet consectetur adipisci velit sed quia non numquam eius modi tempora incidunt ut labore et dolore magnam aliquam quaerat voluptatem ut enim ad minima veniam.

Din Titel

Här börjar din text. Du kan klicka här och börja skriva. Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium totam rem aperiam eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem.

Tom sida

Skriv din text här ...